Digitala Affärer

(Min ledare till nästa nummer. Tyck gärna till!)

Ganska ofta får jag frågan om vad som är hett just nu. Och ganska ofta får jag höra att just vi på Internetworld bevakar ett område där det händer galet mycket.

Men vad är det då som händer, vad är det som är så stort. Vad är det som är så hett?

Tja, det allra hetaste på nätet handlar INTE om några stora, fundamentala förändringar. Jag kan inte komma på någon riktigt stor grej som verkligen förändrar förutsättningarna helt och hållet.

Istället är det i detaljerna, i de ganska handfasta och konkreta tjänsterna, som det stora finns.

Apples Ipad hör dit. Jag är inte säker på att Apple ohotad kommer att få dominera denna marknad, men att läsplattorna och Apples geniala affärsmodell med Itunes kommer att vara stilbildande och ytterligare göra webben mobil, det vet vi redan nu.

Facebooks långsamma förskjutning ut från sin egen plattform mot andras sajter är ett annat sådant steg. Under bolagets utvecklarkonferens F8 nyligen togs flera nya steg, där bolaget blickar ut över en större del av nätet än tidigare. Detta ändrar inte i ett slag hur vi använder webben, men det är ändå en tydlig utveckling som både är spännande och lite oroande.

Snart är det dags för Googles stora utvecklarkonferens I/O. Kanske kommer det ett svar på Facebooks framfart redan då.

Dessutom visar alla våra entreprenörer i detta nummer på sina egna sätt att det finns massor av nya spännande tjänster, där inte minst mobilen, olika former av e-handel och självklart sociala tjänster verkar vara det allra hetaste.

Det är därför både lätt och svårt att svara på frågan om vad som är hetast just nu. Å ena sidan är det givetvis massor som är glödhett. Men det är å andra sidan tusentals detaljer som skapar denna glödheta känsla, inte någon enskild faktor.

Det finns liksom en skog, men det är träden som är viktiga om du vill veta vad som verkligen händer.

Att ha örat mot rälsen har nog aldrig varit så svårt, men samtidigt aldrig så viktigt, som just nu. Det mullrar ordentligt, men det är svårt att peka ut varifrån nästa riktigt stora tåg kommer.

Alla pratar om:

Ipad - Apple verkar göra allt rätt just nu. Men vi i Sverige får vänta innan den börjar säljas här hemma.

Alla borde prata om:

Varumärken. Hur bygger vi varumärken online och hur står sig våra gamla varumärken i den digitala miljön. Det finns mycket kvar att lära här.

Sajttips.

http://www.morrismotorcycles.com/ Gotta love Morris. Affärsidén är modern, finansieringsformen genialisk. Detta borde fler göra.

(min ledare till nästa nummer - tyck gärna till)

Vi på Internetworld slåss för de digitala affärsmöjligheterna. Det vet ni.

Dessa digitala affärer är i vissa avseenden de samma som de “analoga” affärerna: det handlar om att tjäna pengar, att bygga organisationer, att våga ta risker, att tro på medarbetare och på andra företag i sin omvärld.

Men det finns också avgörande skillnader.

De digitala affärerna bryter ner gränser, exempelvis mellan försäljning och marknadsföring, mellan kundtjänst och affärsutveckling, mellan ledning och medarbetare.

De digitala affärerna kräver ett nytänkande i hur man organiserar sitt företag. Det kräver - speciellt i en värld full av sociala medier - att vi sätter fotfolket först och överst, ledningen och cheferna längst ner.

De digitala affärerna är också i sann mening globala: Visst kan språk och kultur sätta sina gränser, men våra möjligheter att göra affärer bortom landsgränser är enormt mycket större än tidigare.

Jag vågar också hävda att affärer i den digitala ekonomin bygger mer på tilltro, mindre på konflikt. Mer på samarbete, midre på hård konkurrens. Mer på långsiktighet och förvaltande, mindre på snabba klipp.

I denna nya värld, som jag för min del tror kommer att blomma ut rejält de kommande åren, byggs också en ny industri. Det kommer att krävas en ny sorts företag, en ny sorts leverantörer för att klara dessa nya krav som ställs i den digitala ekonomin.

Än så länge går det bara att se konturerna av denna bransch av leverantörer och det är inte alltid så lätt att veta vilka som hör till det vi skulle kunna kalla den digitala branschen. Men den är under definierande och under framväxt.

Google, Tradedoubler och Facebook är självskrivna.

Webbyråer hör givetvis också hit: Creuna, Inuse, Dobberman, Söderhavet, Farfar etcetera.

Att många reklam- och pr-byråer också kommer att vara en central del är lika uppenbart.

På samma sätt alla de systemleverantörer som stöttar de digitala affärerna: CMS-leverantörer som Episerver, Sitedirect och Polopoly exempelvis. E-handelsleverantörer som Litium, Jetshop och andra.

Plus de stora konsult- och mjukvarubolagen som har insett att webben är helt central: Microsoft, IBM, Adobe och så vidare. Ingen nämnd, ingen glömd.

Denna nya bransch kommer kanske att spreta en hel del - både inledningsvis och ett bra tag framöver. Men jag är ändå övertygad om att den kommer att frodas bara om den just får vara lite otämjd och inte automatiskt placeras in i ett gammalt fack med ett nytt namn.

Vi på Internetworld kommer att göra vad vi kan för att både stötta, men också kritiskt granska denna nya bransch. Hur spretig den än är.

Alla pratar om:

… Googles nya telefon Nexus One. Och visst är det lite spännande att ett bolag som bara erbjudit tjänster nu ger sig på hårdvara.

Alla borde prata om:

… hur vi ska kunna tydliggöra begreppet “sociala medier”. Måtte 2010 bli året då vi gör något mer begripligt av modeorden “sociala medier”.

Sajttips:

http://p3spotify.adagio.se/

Självklar men också smart idé där musiken i P3 blir spellistor för Spotify. Personligen sörjer jag dock att P3 Soul med Mats Nileskär som regel fattas.

(min ledare till nästa nummer. Tyck till under veckan. På fredag är det för sent…)

Många företagsledningar grubblar just nu på hur de ska förhålla sig till dessa nya kanaler mot omvärlden och på många kliar det i fingarna att styra upp, strama åt och reglera.

Men det finns många fallgropar på de vägarna, det kan jag lova.

De flesta styrdokument av de här slaget brukar likna ”tio Guds bud” – saker du inte får göra. Du får inte göra si, du får inte göra så. Och det brukar ta utgångspunkt i att vi som medarbetare är en integrerad del av företaget – att vi på arbetstid ”tillhör” företaget.

Så kanske man kunde resonera på 50-talet. Eller i Nordkorea. Men numera måste vi tänka annorlunda.

Utgångspunkten måste vara att våra medarbetare både är anställda och självständiga individer med en egen hjärna. Och utgångspunkten måste vara att det är bra att det är så.

Vi måste dra nytta av vår mångfald, av olikheten och av de många olika sätt att argumentera för vår vision, våra produkter och våra tjänster. Att vi faktiskt inte bara är ett toppstyrt slagskepp från andra världskriget, utan en social konstruktion bestående av en rik flora av åsikter, resonemang och personligheter.

I en sådan värld tror jag en smart strategi för sociala medier bygger på tre hörnstenar:

- Utbildning. Se till att dina medarbetare lär sig vad sociala medier är, hur de fungerar och att de förstår logiken bakom det nya samtalet på nätet.

- Tillåtande attityd. Våga låta dina medarbetare pröva på, testa och lära sig på egen hand. Det går inte att lära sig de sociala medierna i en skolbänk. Man lär sig genom att göra.

- Ständigt visionsarbete. Glöm aldrig bort att sälja in din vision för företaget till dina egna medarbetare. Alla kanske inte tror blint på all du säger, men jobba ständigt på att stärka dina visioner hos din personal. Då kommer de också att bli goda ambassadörer på nätet.

Alla pratar om:

- Iphone-applikationer. Trots att Apples mobil knappast är en fantastisk telefon så är den så banbrytande att man inte kan blunda för genialiteten.

Alla borde prata om:

- Facebooks långsiktiga strategi. Tjänsten ändras, sakta men säkert. Frågan är var det slutar.

Sajttips:

http://gowalla.com/

Spännande Iphone-applikation, där du talar om var du är och kan samtidigt se var dina kontakter befinner sig. Lekfullt, men också kreativt och spännande.

(min ledare till nästa nummer)

Vi kan snart summera 2009 och istället börja blicka framåt. Jag har givetvis inga svar, men här är några förusägelser som jag delvis hoppas, delvis fruktar ska slå in nästa år.

1 – Google tappar marknadsandelar (sannolikhet 40 %)

Googles framfart har imponerat på oss i åratal. Nästa år tror jag att Google kommer att kämpa både med sin egen organisation och med många konkurrenters.

2 – Facebook slår alla rekord (sannolikhet 90 %)

Jag tror att Facebook kommer att fortsätta att vara den stora, breda sociala sajten som alla måste förhålla sig till, oavsett om man är marknadschef, vd eller möjligen konkurrent.

3 – Nätet skördar offer i tidningsvärlden (sannolikhet 50 %)

Internet ändrar förutsättningarna för oss alla, men en bransch som kommer att få det extra tufft nästa år är dagstidningsbranschen. Det finns en ljus framtid för tidningarna, men tyvärr kommer omställningen till det nya att skörda offer. Det börjar nästa år.

4 – E-handeln exploderar (sannolikhet 80 %)

E-handelsfenomenet verkar ostoppbart just nu. Nästa år tror jag att vi kommer att handla mer och helt nya grejer på nätet. Det leder till fler aktörer på marknaden och fler leverantörer till e-handlarna.

5 – Reinfeldt börjar twittra (sannolikhet 30 %)

Inför valet är sannolikheten stor att vår statsminister kommer att börja använda Twitter. Redan finns det regeringsmedlemmar som förstått den nya tekniken. Statsministern kommer strax ikapp.

6 – Obama-effekten uteblev helt (sannolikhet 80 %)

Trots stora investeringar i partiernas sajter och dyra konsulttimmar hos amerikanska byråer kommer det svenska valet att vara ungefär som vanligt. Obama-effekten kan inte köpas för pengar.

Alla pratar om…

… integritet och transparens. Hur kan vi vara både öppna och samtidigt ha koll på vad som sägs om oss? 10 000-kronorsfrågan.

Alla borde prata om…

… den kulturförändring som kommer att krävas för att ro hem en ny investering i sociala medier. Oavsett bransch.

Sajttips:

http://www.google.com/squared

Ett något udda och kanske smalt verktyg, men Googles alla nya tjänster tvingar oss alltid att tänka i nya banor.

(Skulle uppskatta lite feedback på denna ledare, som är till nästa nummer)

För något år sedan var den hetaste diskussionen kring “webb 2.0″. Idag har detta ersatts av en lika het diskussion om “sociala medier” och “sociala webben”.

I många avseenden är detta samma sak. Webb 2.0 kanske var lite mer “tekniskt” definierat, men det var ändå grunden för det som sedan skulle följa: en dialog med kunder, med omvärlden, mellan varandra.

De sociala medierna är ju allra tydligast i extremt sociala kanaler som Facebook eller Twitter, men handlar också om grupparbete, exempelvis på Wikipedia.

Men bytet av ord från webb 2.0 till “sociala medier” är ändå ett stort steg, eftersom det sätter just det sociala i centrum. Och det vänder pekpinnen tillbaka till oss själva, oss som användare.

För att lyckas väl i denna nya miljö krävs det inte bara en teknisk förmåga. Det krävs också ett socialt engagemang, en social talang.

Tänk efter nu. Detta är inte alls uppenbart. Många som traditionellt är satta att förvalta företagens sajter är inte alls rekryterade för att de är bolagets mest sociala medarbetare. Talangfulla, självklart. Kompetenta, givetvis.

Men den sociala dimensionen har sällan varit den väglendande.

Jag hävdar att detta kommer att vara helt annorlunda om bara några år. De som på företagets uppdrag ska driva en sajt, vara delaktiga i samtalet på nätet, att hantera communities eller en blogg, ja de måste också vara extremt socialt kompetenta.

Det kan låta som en domedag för en och annan, men jag tror inte alls att det är något otänkbart eller ouppnåeligt. För vissa är tröskeln givetvis hög, men för de flesta handlar det om ett rent mänskligt beteende som vi vårdar ömt i de flesta sammanhang i livet.

De sociala medierna förväntar sig också att vi syns som människor, som de sociala varelser vi faktiskt är.

Det gör också webben till en mycket mänskligare plats än någonsin tidigare.

Alla pratar om…

… realtidswebben. Verktygen för och konsekvenserna av ständigt uppdaterad information är på allas läppar .

Alla borde prata om…

… entreprenörerna som inte får resurser för att bygga vidare på sina bolag. Konjunkturen slår hårt även mot många små i spännande branscher.

Det är en sann glädje att möta unga entreprenörer och se nya affärsidéer växa fram. Att få de små bolagen att gå från krypa till att stappla till att gå till att springa är fantastiskt.

Och när det kommer till webbens möjligheter är det framför allt de små bolagen, de unga entreprenörerna som haft det riktiga draget under galoscherna.

Frågan är vad de stora bolagen gör? Jättekoncerner som Volvo, Ericsson, Ikea eller Tetra Pak? Eller för den delen mindre, men ändå stora bolag som Munthers, JM eller Vattenfall.

Hur duktiga är dessa på att tänka nytt, på att dra nytta av kraften i de digitala kanalerna? Hur mycket entreprenörskap lyckas de odla och hur många nya tankar växer fram ur denna mylla?

Utan att känna till detaljerna i dessa bolag känner jag mig rätt säker på två saker:

1. Det har varit bedrövligt.

2. Det måste bli en ändring. Omgående.

Att det varit dåligt vet vi: stora strukturer skapar murar, skapar stela strukturer, skapar en strömlinjeformad verksamhet och bidrar till en internpolitik som bara lägger band på nytänkande. Det finns gott om undantag, men den stora bilden är inte vacker.

Att det måste bli annorlunda vet vi också. Kraven på de stora organisationerna blir bara större, både utinfrån i form av nya, snabbfotade konkurrenter samt krävande kunder, och inifrån i takt med att en ny generation, krävande medarbetare tar över efter de gamla trotjänarna.

Om vi har sett entreprenörskapet spira de senaste åren i de små bolagen är det nu dags för de stora kolosserna att börja tänka nytt. Att bryta upp. Att lämna det gamla. Att sluta vara stora utan att uppträda som små. Att bejaka förändring.

Annorlunda är bra.

(Detta är ledaren till nästa nummer. Innehållet sammanfaller i vissa avseenden med tidigare blogginlägg. Bara så ni vet att jag vet … :- Tyck gärna till!)

2009 kan mycket väl komma att ses som året då det riktiga startskottet gick för den öppna offentliga sektorn.

Lite mer specifikt kan Almedalen 2009 bli den vecka då det verkligen tog skruv, då poletten till slut föll ner och då snacket verkligen kom igång.

2009 kan bli året då vi fick en öppenhet och transparens i de myndigheter, kommuner, landsting och statliga verk som vi gemensamt äger.

Tiden är verkligen mogen. Våra myndigheter, stora som små, sitter på massor av information och kunskap som från början tillhör oss alla och som det med relativt små medel skulle kunna gå att dela ut till oss alla att ta del av.

Riksantikvarieämbetet visar vägen. Bildmaterial läggs ut på Flickr, smarta och avancerade sökfunktioner har genomförts med relativt små medel. Detta enligt ämbetet självt som var på plats i Almedalen för att berätta om sitt arbete.

Även i USA finns det massor av spännande projekt, bland annat inom ramen för Sunlight Foundation, där myndigheternas databaser ska öppnas för medborgarna.

Tidningen Fokus projekt, i nära samarbete med sajten Makthavare.se och Joakim Jardenberg, syftar till att lyfta fram nya projekt inom ramen för en öppnare offentlig sektor. Detta kan leda till en hel del nytt och spännande.

Regeringen själv anordnade dessutom ett seminarium i Almedalen med rubriken “Offentlig förvaltning 2.0 - utmaningar och möjligheter med sociala media och ny teknik”. Bara det faktum att Finansdepartementet arrangerar ett sådant seminarium lovar gott.

Lägg därtill regeringens och EU:s nya PSI-direktivet, som kan öppna dörren för ännu mer information och öppenhet från våra myndigheter.

Detta är bra och viktigt. Viktigt för att det handlar om offentlig information som vi alla borde ha tillgång till. Det är också bra eftersom det kan sparka igång ett entreprenörskap inom den offentliga sektorn och kanske på sikt få fler företag att blomstra. Det vore inte en dag för tidigt.

Att vi kommer att få stångas med myndigheter som tycker att det var bättre förr och att många tycker att “vi har ju redan en hemsida”, det får inte hindra oss nu.

Lika lite kan vi gå och vänta på de perfekta systemen för att kunna rösta digitalt. E-demokratin kommer tids nog.

Den som väntar på något gott, han har väntat för länge, brukar det sägas ibland.

Nu kan vi inte vänta längre. Dags att börja jobba.

Mitt sajttips: http://www.sunlightfoundation.com/ Michael Klein och Ellen Miller startade detta projekt för att öppna de amerikanska myndigheterna. Resultatet är väldigt spännande.

Alla pratar om: Google Wave. Mitt tips från förra numret står sig. Detta är en av de stora snackisarna i höst.

Alla borde prata om: Hur framtidens upphovsrätt ska se ut. Svaren finns där, men fler måste bry sig om diskussionen. Här ytterligare en länk i ämnet.

Semestern är över. Vår lilla men givetvis ytterst kompetenta redaktion är åter på plats och sätter tänderna i höstens projekt.

Nåja, det lär väl ta några dagar innan vi är helt uppe i varv igen. Men med risk för att jag missat något helt uppenbart kommer här några av de viktigaste punkterna på min egen prio-lista för hösten. Ingen rangordning, stort och smått, högt och lågt.

- Håll koll på konjunkturen

Det känns som om lågkonjunkturen kommer att fortsätta att plåga oss ett tag ytterligare. “Vår” bransch i form av digital marknadsföring, sociala medier och e-handel har dock tuffat på som om inget har hänt (nåja, kanske lite då…). Kommer krisen att drabba även de digitala kanalerna? Risken finns och höstens första månader kommer att bli avgörande.

- Spelet mellan Microsoft-Yahoo-Google fortsätter

Kampen om våra annonspengar fortsätter. Microsoft har inga ambitioner att låta Google och Yahoo slåss om pengarna på egen hand. Kanske kommer ytterligare aktörer att blanda sig i leken. Kommer Microsoft att lyckas slå sig in? Kommer Google att kunna hålla ryggen fri? Vad blir nästa steg för dessa giganter? Detta kommer att bli en spännande följetång i höst.

- Framtidens offentliga sektor

Efter en hel vecka i Almedalen i sommar kanske jag är lite partisk. Men jag är ändå övertygad om att det kommer att hända en hel del spännande kring den offentliga sektorn och dess öppenhet under året som kommer. Visst, vi kommer också att förfäras över att det går så extremt långsamt, men vi kommer att hålla koll på detta hela vägen fram till valet. Och ett tag till…

- Framtidens tidningsmakeri måste vi vara med och utforma

Att de traditionella förlagen har stora utmaningar är ingen överdrift. En hel del gamla sanningar ifrågasätts, samtidigt som det är viktigare än någonsin att slå vakt om de grundläggande uppgifterna för de fria medierna: att kritiskt granska, att stå på läsarnas sida och att ständigt överraska och utmana.

Vi är inte många på Internetworld, men vi kan dra vårt strå till stacken för att tänka nytt utan att göra våld på vare sig vårt varumärke eller på vår uppgift. Exempelvis: kan vi jobba närmare bloggarna? Hur kan vi dra nytta av de sociala medierna? Hur jobbar vi bättre med rörlig ljud och bild? Grafik?

Detta kommer att vara en stor och viktig uppgift för oss under hösten.

- Våra egna event blir bara viktigare

Webbdagarna i Malmö och Göteborg ligger nära nu. Den 8 och 15 september gäller det för oss att överträffa förväntningarna - precis som vanligt. Men redan nu måste vi också se till att grunda för Topp 100 i november och för Webbdagarna 2010 i Stockholm. Vår förmåga att utveckla dessa mötesplatser är helt avgörande för hela projektet Internetworld.

- Affärsutveckling, affärsutveckling, affärsutveckling

Jag ska inte avslöja exakt vad här och nu, men jag har ett antal projekt som jag är övertygad om skulle kunna ge både pengar och göra nytta för omvärlden inom ramen för Internetworlds varumärke. Frågorna är snarare: Har vi tid? Har vi ork? Har vi lust? Vårt nya budgetår börjar 1 oktober. Då lär en del fötter sättas ner.

Många undrar - med rätta - hur man ska kunna nå ut i de nya, digitala kanalerna.

Kanalerna är många, arbetssätten och metoderna är ännu fler. Det är verkligen inte lätt att hitta rätt i den djungeln. Ändå finns det ju inga alternativ.

Många företag väljer att lägga en större del av sin marknadsföringsbudget på olika former av digitala byråer, på att utveckla Iphone-applikationer eller att utnyttja affiliate-nätverk. Inget alls fel i detta.

Men viktigare ändå är kanske att ha rätt bemanning, rätt folk med rätt inställning i den egna verksamheten.

Jag är inte övertygad om att de “digitala infödingarna” (personer som aldrig har upplevt världen utan mobiltelefon eller Hotmail-adress) automatiskt är bättre skickade att ta hand om företagets kommunikation, marknadsföring och försäljning än vad de “digitala invandrarna” är. Men i brist på annat kanske en föryngring av den egna organisationen är ett alternativ bättre än att sitta still med samma gamla gubbar och gummor som levt med sin arbetsgivare i årtionden.

Det finns gott om undantag såklart, men på tok för många av dessa digitala invandrare är fast i en gammal tankevärld som bara fått lite ny färg. Gamla principer, nu kryddade med lite sociala medier, lite Facebook och några coola Wordpress-skins.

Känns det bekant? Då har jag ett konkret förslag.

Byt ut en rejäl andel av din marknadsbudget mot nya, fräscha medarbetare! Färre som jobbar åt dig på byrån, fler som jobbar åt dig på jobbet.

Förhoppningsvis får du medarbetare som på allvar tillförd lite nya tankar, nya referensramar och ett nytt förhållningssätt till omvärlden. Och som inte bara konsultar lite, utan som verkligen kan se till att det händer något med företagskulturen.

Se till att det blir både killar och tjejer. Det är på tok för uppenbart att könsskillnaderna består även i denna nya digitala era. Tyvärr, får man väl tillägga.

På tok för många försöker outsourca kommunikationen med omvärlden till en byrå. Det kan aldrig hålla i längden.

Ett av våra återkommande budskap är att “allt hänger ihop”. Marknadsföring handlar om information, information handlar om försäljning och försäljning handlar om marknadsföring.

Därför är det inte så avlägset att säga att vi alla, på ett eller annat sätt, håller på med försäljning. I vår värld brukar vi kalla det e-handel.

SJälvklart är det inte alla som håller på med betalningar över nätet eller har stora e-handelssystem.

Men vi har alla ett ansvar för att tala om vad vi kan erbjuda, hur man får tag på det och varför det är bra.

I det avseendet finns det massor av lärdomar att dra från e-handlarna runt om i världen.

Här är några exempel på saker som vi som inte ser oss som e-handlare kan lära av de “riktiga” e-handlarna:

1 - Våga exponera dina tjänster och produkter

Du har en sajt för att berätta något. Visa upp det bästa du har och visa upp det på ett sätt som gör det attraktivt.

2 - Våga berätta säljande

Ta i! Lågmäldhet och försiktighet har vi nog av ändå. Du tror nog på dina egna produkter och tjänster: visa det också när du skriver om de på sajten.

3 - Analysera dina “kunder”

Dina kunder surfar runt på sajten - och med lite enkla verktyg (börja med Google Analytics) så kan du följa med dem. Ta reda på om de hittar vad de letar efter. Det här är e-handlare världen över experter på. Det borde fler vara.

4 - Djuplänka

Dina annonser på Google (som du väl har?) måste gå till rätt sida på din sajt. Det är ytterst sällan som din startsida ger de bästa svaren på besökarnas frågor.

5 - Korslänka

En tjänst eller produkt du har hänger ofta ihop med andra produkter och tjänster. Se till att du har länkat mellan dessa på din sajt.

Sätt igång! Bli en e-handlare du också. Med eller utan kortbetalning.